Dagens Politik

Huruvida det är politiskt korrekt eller inte att låna med mobilen kommer nog alltid vara ett ämne värt att diskuteras. För även om dessa typer av låna är lika lagliga som något annat lån, så har just dessa mobillån kommit att bli ganska gå kontroversiella.  Men det är inte nödvändigtvis på grund av själva lånet i sig, utan av konsekvensen som de som lånar kan utsättas för.

Detta innebär alltså att många som tar chansen att ta dessa typer av snabblån, är sällan medvetna om de konsekvenser som följer. Oftast är processen väldigt kort, och då man får sina pengar snabbt så tänker inte låntagaren mer på det, utan tar glatt emot de lånade pengarna. Detta, utan att många verkar vara medvetna om att räntan ibland kan vara ganska hög och att man inom kort måste betala tillbaka den summan man lånat. Även om det bara handlar om några tusen kronor.

Man kan helt enkelt säga att det är “priset man får betala” för att man får låna pengarna så pass snabbt, utan att behöva förklara vad de ska användas till. Så att mobillån är bra för vissa, men mindre bra för andra bör vi nog andra vara överens om. Men det enda man kan göra är att försöka ta reda på så mycket så möjligt, innan man väljer att låna pengarna. Var alltid medveten om konsekvenserna av din handling.

De, ibland så skeptiska, folkhemmen har så sakteliga tagit kreditkortet till sig. För, säg, tjugo år sedan var det många som kände skepsis gentemot att det skulle vara så farligt lätt att låna av sig själv på det sätt som man kan göra med ett kreditkort, för att inte tala om hur lätt det var för andra att göra det om man råkat ha bort kortet.

Problemen med förfalskningar, kortstölder och att skuldsätta sig själv i onödan finns visserligen kvar, men idag är svenskarna vanare vid fenomenet kreditkortsbetalning, och många vuxna, om inte de flesta, har ett.

Det har ju trots allt även väldigt många fördelar. Man kan betala något direkt som man ändå snart kommer att ha pengar till och man får ibland försäkringar i och med att man gjort kreditkortsbetalningar. Ifall man blir av med sitt vanliga betalkort har man den ögonblickliga tillgången till andra pengar, och man kan göra praktiska avbetalningssystem.

Så med största sannolikhet är det i längden mer positivt än negativt att använda sig av kreditkortet ifall man är en vuxen, förhållandevis praktiskt lagd person.

Ny teknik har gjort det möjligt för människor från olika klasser och åldersgrupper att uttrycka sina åsikter. Inte minst genom exempelvis bloggar. För bara några år sedan var det relativt svårt att skapa en snygg och funktionell sida och det krävdes en hel del kunskaper inom bland annat programmering. Något som antagligen exkluderade många av de äldre inom samhället som inte vuxit upp med datorer på samma sätt som dagens generation.

Idag kan i princip alla med någorlunda kunskaper inom data sätta upp en snygg och funktionell blogg och genast nå en stor publik med sina åsikter. I och med bloggens ökande popularitet och lättillgänglighet går det idag att prata om ”demokrati på nätet”.

Ett annat exempel på ”demokrati på nätet” är möjligheten att kommentera inlägg/artiklar på större nyhetssajter. Sådan funktionalitet gör att opinionsbildning inte enbart är förunnat personer i maktposition.

Sajten Voter.se har tagit ”nätdemokrati” ett steg längre. Besökarna kan genom att rösta på aktuella frågor inom politik, ekonomi, jobb, kultur, web/teknik, familj och hälsa direkt uttrycka sin åsikt. Alla frågor som går att rösta på går även att diskutera genom kommentarer.

För den som önskar går det även att skapa en helt egen omröstning inom ett valfritt område. Övriga besökare röstar sedan på den upplagda frågan eller startar en diskussion genom kommentarer.

Materialet på sajten är sedan fritt att använda på andra sajter eller bloggar. Det går till och med att lägga in en omröstning från Voter.se i din egen blogg.

Ett strålande exempel på demokrati på Internet.

Eller vad tycker du? Även här på Dagens Politik kan du som besökare uttrycka dina åsikter om det publicerade innehållet. Går det verkligen att prata om demokrati på nätet eller är det bara ännu ett modeord för ett nytt beteende på nätet?

Jag sitter i solen på alldeles innanför min balkong med skjutdörrar i glas. De är stängda eftersom jag behöver behålla kylan från AC:n inomhus. Det jag gör kan bäst beskrivas som att jag slöjobbar med ett glas vin i handen. Arbete har ju under en ganska lång period varit min största hobby och när flickvännen är upptagen brukar jag sätta mig framför datorn och slöjobba. Slöjobb är den typen av jobb som är mer långsiktigt produktivt, jag läser på i bloggar, jag skriver saker till min blogg som inte direkt krävs jag nätverkar lite och gör rent allmänt sånt jobb som inte är absolut nödvändigt men som är bra i det långa loppet. Det är egentligen den här typen av arbete som jag älskar, det som gör att man om några år blir marknadsledande. Jag tycker om att återinvestera, att ta ut vinst är för mig ett nödvändigt ont, egentligen älskar jag att behålla pengarna i företaget.

Det är faktiskt det som den här texten ska handla om, att pengarna stannar i företaget på ett eller annat sätt. Det pratas ganska mycket om att de höga skatterna vi har förhindrar företagande. Jag är själv en av de personer som säger det men jag tänkte ta upp en av aspekterna med de höga skatterna vi har som faktiskt gör motsatsen. Att ta ut vinst i Sverige är dyrt, oavsett vilken företagsform man har eller hur man tar ut vinsten så är det dyrt. Det gör att många, liksom jag inte gärna gör det, man investerar hellre pengarna någonstans för att företaget ska växa. Märker du vad det innebär? Det innebär att jag hellre än att sätta in pengarna på mitt privata sparkonto väljer att köpa till exempel reklam för pengarna. Resultatet är alltså att höga skatter på vinst gör att företagen investerar mer inte mindre. Det är förstås bara giltigt i vissa fall, många gånger drar man sig för att göra en investering eftersom det i slutändan inte kommer generera några vidare pengar annat än till staten i alla fall.

Man får tycka vad man vill om FRA och deras nyvunna riksdagsstöd. Att publicera uppgifter om personer som HAX har valt att göra och därför får en anmälan (som visserligen var konstig och gick till fel instans) är inte rätt. Det är ungefär som att begå terroristdåd för att FRA spanar på en. Det är att göra ner sig själv, ok, det var för ett ädelt mål, att bli bloggkändis men det är ändå att göra ner sig.

Fram för politiska protester mot saker man ogillar, bra att ta kontakt med riksdagsmän man känner till men att börja rättshaverera eller mailbomba känns snarare som terror än som frihetskamp.

Befor har räknat ut hur mycket företag förlorar på att anställda “snackar skit”. De anser sig ha tagit fram en modell men något som kryper fram i en intervju med DN är att de helt enkelt tar tiden som de anställda säger sig snacka skit och multiplicerar med lönekostnaden.

På DN:s fråga hur de räknar ut hur mycket det kostar svarar VD:n Anders Larson helt sonika:

– Vi utgår från lönekostnaden och tiden som går åt.

Att ta fram en modell på kostnader för saker för ett företag är lite mer komplicerat än så men Befor har förstås inte koll på det. Det finns inget som säger att den tiden skulle användas till att tjäna pengar till företaget i stället till att börja med. Befor har helt enkelt utgått ifrån att all tid är en kostnad och på den ska man tjäna pengar, vem som helst med lite management-kunskaper förtsår naturligtvis att all tid inte kan vara produktiv även om man vill sträva mot en så hög produktion som möjligt. Att dessutom säga att skitnsnacket kostar en viss mängd pengar är också konstigt, menar de att företaget inte hade betalat ut lönerna om folk inte snackat skit? Tror Befor på fullaste allvar att anställda som upplever att de inte kan snacka skit då istället skulle stämpla ut den tiden för att spara företaget de pengarna?

Att springa runt och tro att folk kan fokusera på redovisningen eller produktionskedjan hela dagarna är något som i mina ögon låter som managementkonsulter från 50-talet. Alla moderna förstår att det inte bara är omöjligt utan även dumt. De flesta förstår också till skillnad från Befor att när man bygger en företagshemsida så kan man inte låta 14-årige brorsonen göra det så man kan gissa att det helt enkelt är ett litet sjaskigt Lundaföretag utan egentlig kompetens. (Deras hemsida)

Om sanningen ska fram så tror jag inte en sekund på deras öppnande påstående på hemsidan:

Befor International AB är ett ledande företag inom management och organisationsutveckling.

Ser mer ut som ett gymnasieprojekt från 96.

Slutomdömet är helt klart underkänt Befor, hoppas ni inte får betalt.

Ett bra sätt att mäta missnöjet i landet är att titta på hur det går för missnöjespartierna. De tenderar att vara ett riktigt bra instrument eftersom man kan anse att de är just en indikator på missnöjet. SD har i senaste mätningen från SKOP gått framåt 1.5 procentenheter. Visserligen ska man alltid ta sådant med en nypa salt eftersom säkerheten i sådana siffror alltid är låg. Det man kan se är att det är en klar indikation på att missnöjet växer, det är helt enkelt inte rimligt att 1.5% av Sveriges befolkning helt plötsligt ändrat åsikt och blivit Sverigedemokrater. (DN)

Å andra sidan har Sverigedemokraterna fått en del positiv uppmärksamhet mycket på grund av deras politiska motståndares klumpighet. Paulina Neuding på SvD skriver:

Ska man kunna vinna en debatt mot Sd måste man våga erkänna att det ligger till på det sättet, men samtidigt övertyga om att fördelarna med invandringen ändå överväger. Och det är ingenting man gör med en sarkastisk fnysning.

Hon anser att allt för många av de som debatterar med SD helt enkelt inte tar saken på allvar och kanske inte ens förbereder sig.

Något som många reagerat på på senare tid är att den så kallade FRA-lagen lyckades klubbas igenom under en period av högerstyre. Socialdemokraterna, som för övrigt lyckades vara emot förslaget den här gången, höll på att stifta en likadan lag förra mandatperioden och då höjdes inte särskilt många ögonbryn.

Under ett liberalt styre är det däremot omöjligt enligt många att sådana här lagar stiftas, det har fått liberaler som tidigare stött Moderaterna och Folkpartiet att börja fundera på om det kan vara dags att se över partitillhörigheten.

Det senaste på FRA fronten är att Centrum för Rättvisa anmält lagen till Europadomstolen (SvD).

Välkommen till dagenspolitik.se. Den här bloggen kommer att handla om politik. Här hittar du nyhter om politik, politiska beslut och dagsaktuella betraktelser från den politiska arenan.