Nytt casino blir politik på hög nivå när Skellefteå ansöker hos regeringen. För knappt två månader sedan ansökte Skellefteå kommun hos regeringen om att få öppna ett casino. Om politikerna bakom beslutsfattandet säger ja blir Skellefteå Sveriges femte stad med ett casino. Stora sajter för casino online och andra sidor för spel på nätet erbjuder idag konkurrens till Sveriges casinon. Men i ett sådant här beslut finns många faktorer för politikerna att beakta. Spel och casino har självklart många positiva aspekter. Delvis ger ett stort casino många jobb. Den höga omsättningen alla de olika spelen har, genererar nya stora skatteintäckter. Ett casino lockar även turister till såväl Skellefteå som Sverige. Detta är förmodligen alla politiker överens om. Men frågan om spelberoende och olika typer av beroende kring spelande är alltid en het potatis i den politiska debatten kring spelmonopolet.

Oavsett de effekter av ett nytt casino som kan betraktas som mindre positiva, måste man ta hänsyn till möjligheterna med ett nytt casino. Det tycker i alla fall de politiker som sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott i Skellefteå. Inom Vänsterpartiet har frågan om casino visat på meningsskiljaktigheter. Vänsterpartiets Hans Erik Wallin, med stöd från Socialdemokraternas Daniel Ådin, hävdar att ett nytt casino innebär problem för folkhälsan. Medan partikamraten Hans-Eric Brettschneider som ser spelets positiva effekter får stort stöd i kommunfullmäktige. Vid omröstningen om ett casino i Skellefteå blev nämligen utfallet ett ”Ja” för ett Sveriges femte casino. Högerblocket har varit den drivande kraften i frågan om ett nytt casino och moderaten Andreas Lövenkrook ser positivit på resultatet av genomröstingen som slutade med 33 röster för, och 20 emot ett casino i Skellefteå.

För i takt med att elpriserna verkar stiga sakta men säkert, har också allt fler börjat sätta ner foten och faktiskt reagera på dessa skyhöga priser som många familjer runt om i landet får punga ut med. Den påtagliga kylan som verkar bli mer envis för varje år som går, verkar också ha ett finger med i spelet.

För som vi alla vet förbrukar vi så klart generellt mer el än resten av året, och varenda värmeaggregat står på för fullt 24 timmar om dygnet. Vilket i sin tur alltså leder till högre elkostnader och det är ju självklart inget konstigt med det. Däremot så verkar allt fler ifrågasätt en hel del av elbolagen och deras förmåga att sätta priser på sin el.

Många bostäder i landet har en rörlig elkostand, vilket innebär att beroende på hur marknaden och ekonomin ser ut, kan man aldrig riktigt veta hur mycket man kommer att ha i elkostnader. Ett allt stort risktagande, men också något man kan komma att tjäna på i längden.

Därför är det alltså viktigt att alla har koll på sitt elbolag och exakt hur mycket pengar man faktiskt lägger på el varje år. Det är mycket viktigt att faktiskt ah koll på hur mycket man betalar i elkostnader, så att man vet hur mycket budget man har kvar till andra räkningar och nödvändigheter.

På DN:s fråga hur de räknar ut hur mycket det kostar svarar VD:n Anders Larson helt sonika:

– Vi utgår från lönekostnaden och tiden som går åt.

Att ta fram en modell på kostnader för saker för ett företag är lite mer komplicerat än så men Befor har förstås inte koll på det. Det finns inget som säger att den tiden skulle användas till att tjäna pengar till företaget i stället till att börja med. Befor har helt enkelt utgått ifrån att all tid är en kostnad och på den ska man tjäna pengar, vem som helst med lite management-kunskaper förtsår naturligtvis att all tid inte kan vara produktiv även om man vill sträva mot en så hög produktion som möjligt. Att dessutom säga att skitnsnacket kostar en viss mängd pengar är också konstigt, menar de att företaget inte hade betalat ut lönerna om folk inte snackat skit? Tror Befor på fullaste allvar att anställda som upplever att de inte kan snacka skit då istället skulle stämpla ut den tiden för att spara företaget de pengarna?

Att springa runt och tro att folk kan fokusera på redovisningen eller produktionskedjan hela dagarna är något som i mina ögon låter som managementkonsulter från 50-talet. Alla moderna förstår att det inte bara är omöjligt utan även dumt. De flesta förstår också till skillnad från Befor att när man bygger en företagshemsida så kan man inte låta 14-årige brorsonen göra det så man kan gissa att det helt enkelt är ett litet sjaskigt Lundaföretag utan egentlig kompetens. (Deras hemsida)

Om sanningen ska fram så tror jag inte en sekund på deras öppnande påstående på hemsidan:

Befor International AB är ett ledande företag inom management och organisationsutveckling.

Ser mer ut som ett gymnasieprojekt från 96.

Slutomdömet är helt klart underkänt Befor, hoppas ni inte får betalt.

Å andra sidan har Sverigedemokraterna fått en del positiv uppmärksamhet mycket på grund av deras politiska motståndares klumpighet. Paulina Neuding på SvD skriver:

Ska man kunna vinna en debatt mot Sd måste man våga erkänna att det ligger till på det sättet, men samtidigt övertyga om att fördelarna med invandringen ändå överväger. Och det är ingenting man gör med en sarkastisk fnysning.

Hon anser att allt för många av de som debatterar med SD helt enkelt inte tar saken på allvar och kanske inte ens förbereder sig.

Under ett liberalt styre är det däremot omöjligt enligt många att sådana här lagar stiftas, det har fått liberaler som tidigare stött Moderaterna och Folkpartiet att börja fundera på om det kan vara dags att se över partitillhörigheten.

Det senaste på FRA fronten är att Centrum för Rättvisa anmält lagen till Europadomstolen (SvD).