Förslag om studieavgifter upprör

Moderata studenter har i ett förslag lagt fram att man skulle kunna införa studieavgifter för utbildning på universitets- och högskolenivå till en prislapp om upp till 50 000 kronor per termin vilket ska bekostas av studenten själv – något som fått starka reaktioner.

Tidigare har vi skrivit om hur körkortet kommit att bli en klassfråga i många avseenden, och det är precis vad skribenten Talla Alkurdi menar att högre studier nu också är på väg att bli. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver hon bland annat att förslaget som moderata studenter lagt fram handlar om att studenter själva ska stå för kostnaden av sina studier och att den avgift som betalas ska uppgå till 50 000 kronor per termin. Något Alkurdi menar bidrar till att göra studier högre än gymnasieutbildning till en klassfråga och kritiserar därför förslaget. Vad hon anser är nämligen att en prislapp på studierna inte alls leder till mer kompetenta och motiverade studenter, vilket förslaget argumenterar för, samtidigt som hon pekar på en hel del exempel. Bland annat tar hon upp Tyskland som inom ett händelseförlopp om tio år både lyckades införa studieavgifter och avskaffa avgiften – det fungerade nämligen inte. Vad man kommit fram till, precis som Alkurdi argumenterar, är att avgiften nämligen heller inte leder till ökad kvalité inom högre utbildning utan att det snarare leder till att studenter som har råd med avgiften kan utbilda sig samtidigt som studenter utan finansiella medel inte kan det.

Vad vill Alkurdi?

Vad Talla Alkurdi, som är förbundsordförande för Socialdemokratiska studentförbundet, vill är att man istället för att sätta upp nya avgifter ska slopa den avgift som redan finns på lärosäten gällande internationella studenter som vill studera här. Hon vill också ha fortsatt avgiftsfri högre utbildning och generöst studiemedel för att främja så fler väljer att utbilda sig vidare efter gymnasiet då tröskeln till universiteten då blir lägre. Vad hon, och övriga S-studenter, istället argumenterar för är att se över resurstilldelningssystemet, utveckla utbildningen och satsa på pedagogik för att skapa ökad kvalité och kunskapsspridning i Sverige. Och på så vis garanteras att utbildning inte blir en klassfråga där hur mycket pengar någon har blir avgörande för hur hög utbildning denne har möjlighet att få.